Vad är eksem?

Eksem är en ofarlig inflammation i huden som kan drabba både barn och vuxna. Vanliga symtom är att huden blir torr, röd och kliar. På mörk hud syns inte rodnaden lika mycket. Eksem kan även göra att huden fjällar eller flagar.

Olika typer av eksem

Eksem kommer i många varianter och kan bero på olika orsaker. Några av de vanligaste typerna är atopisk dermatit, kontakteksem och mjälleksem.

Atopisk dermatit

Atopisk dermatit är vanligt hos barn, men även vuxna kan drabbas. De första symtomen är att huden blir torr, röd och får fjällande utslag som kliar mycket.

Hos små barn börjar eksemet ofta på kinderna och sprider sig därefter till resten av kroppen. Atopiskt eksem kallas även böjveckseksem eftersom barn brukar få utslagen i armveck, knäveck, på handleder och vrister. Hos vuxna sätter sig eksemet istället i ansiktet och på bröstkorgen.

Kontakteksem

Kontakteksem delas in i allergiskt och icke-allergiskt. Gemensamt är att eksemet uppstår där huden kommit i kontakt med något man inte tål. Vanliga symtom är att huden kliar, blir röd och får blåsor.

Allergiskt kontakteksem

Kan uppstå om huden kommit i kontakt med ett ämne du är allergisk mot. Många gånger finns eksemet på händerna, i ansiktet eller armhålorna.

Allergiframkallande ämnen kan till exempel vara nickel, krom, gummi eller latex. Även kolofonium som finns i plåster kan vara irriterande för huden.

Icke-allergiskt kontakteksem

Förekommer ofta på händerna och brukar därför kallas handeksem. Den här typen av eksem kan orsakas av rengöringsmedel, lösningsmedel eller av att tvätta händerna ofta.

Kontakteksem

kan även uppstå på andra delar av kroppen. Om det irriterande ämnet kommer via luften kan eksemet uppstå på ögonlocket eller andra områden i ansiktet.
Mjälleksem (Seborroiskt eksem)

Mjälleksem, eller seborroiskt eksem, är den vanligaste typen av eksem.

De första symtomen är att huden blir röd och fjällar. Till skillnad från kontakteksem och atopisk dermatit så brukar inte mjälleksem klia.

Mjälleksem uppstår där det finns många talgkörtlar, såsom i ansiktet, hårbotten, ljumskar, bakom öronen eller på bröstkorgen. Ibland misstas eksemen för psoriasis.

Det är främst vuxna och tonåringar som drabbas. Små barn kan få skorv som är en annan typ av seborroiskt eksem.

Andra typer av eksem

Myntformat eksem

Kallas även nummulärt eksem och förekommer vanligtvis hos personer över 50 år. Eksemen är runda i formen och sätter sig oftast på armar eller ben.

Underbenseksem

Förekommer oftast hos äldre personer i närheten av åderbråck eller bensår.

Soleksem

Soleksem visar sig som knottror, röda prickar eller blåsor på huden. Ofta kliar utslagen och huden blir rödflammig. Eksemet kan uppstå när huden blivit utsatt för stark sol. Besväret brukar gå över av sig själv.

Vad orskar eksem?

Eksem kan bero på många olika saker såsom allergi eller att huden har blivit irriterad. Även ärftlighet spelar viss roll. Risken att drabbas är större om en nära släkting har eksem.

Faktorer som kan påverka eksem är

• allergier
• irriterande ämnen
• gener
• jästsvamp på huden
• nedsatt immunförsvar
• stress och dålig sömn.
• Atopisk dermatit
• Risken att utveckla atopisk dermatit påverkas av både arv och miljö. De som drabbas av eksemet har torr hud med bristande barriärfunktion. Det kan även finnas koppling till astma eller hösnuva.

Mjälleksem (seborroiskt eksem)

En orsak till mjälleksem tros vara jästsvampen Malassezia (Pityrosporum ovale) som finns naturligt på huden. Eksemet uppstår om det finns mycket svamp eller om man är känslig mot den. Även trötthet och stress kan vara en bidragande faktor till att eksemet blossar upp.

Skorv (seborroiskt eksem)

Små barns hud innehåller mindre fett och har inte ett fullt utvecklat skydd. Detta tror forskare är orsaken till att bebisar drabbas av skorv. Det kan även bero på en jästsvamp som finns normalt på huden. Skorv smittar inte och läker ofta ut av sig själv innan barnet fyllt två år.

När drabbas man av eksem

Någon gång i livet drabbas de flesta av eksem. Särskilt vanligt är det hos barn, men även tonåringar och vuxna kan få det.

Barn

Atopisk dermatit, eller böjveckseksem, är vanligt under småbarnsåren. Ofta kommer eksemet innan 2 års ålder och växer sedan bort med tiden.

Tonåringar

De vanligaste eksemen bland tonåringar och unga vuxna är atopisk dermatit, mjälleksem och kontaktallergi.

Vuxna

Kontakteksem och mjälleksem är de vanligaste typerna hos vuxna. Mjälleksem drabbar upp till 5 procent av befolkningen och är något vanligare hos män. Oftast återkommer besväret med mjälleksem under några år för att sedan klinga av.

Hur behandlas eksem?

Vad kan jag göra själv

Använd hudkräm

Försök få in en rutin av att smörja in huden ofta och använda rikligt med kräm, även om det tar tid. Detta lindrar klådan och stärker hudens naturliga skydd. Använd produkter som är anpassade för eksem.

Undvik uttorkning

Vatten och vanlig tvål torkar ut huden. Tvätta händer och kropp när det behövs, men inte oftare. Använd milda produkter utan parfym.

Klia inte

Kliandet kan orsaka inflammation i huden och göra att eksemet förvärras. Använd kläder som är svala för att dämpa klådan.

Undvik irriterande ämnen

Ämnen som kan irritera huden är diskmedel, tvål, parfymerade tvättmedel, sköljmedel, klor och kemikalier. Nya kläder bör tvättas innan användning för att få bort kemikalier.

Sol och hög luftfuktighet

Eksem förvärras ofta på vintern när luften är kall och torr. Sol i lagom mängd och en högre luftfuktighet kan lindra eksemen. Om din inomhusluft är torr kan du prova att sänka temperaturen. Om du har torr hud kan du förebygga eksem genom att regelbundet smörja in kroppen. En återfuktad och smidig hud minskar risken att eksemen kommer tillbaka.

Läkemedel

Eksem kan behandlas på många olika sätt beroende på vilken typ du har och var besvären sitter.

Kontakteksem och atopisk dermatit

Oftast behandlas eksemen med mjukgörande krämer och kortison för att dämpa inflammationen och klådan. Kortisonsalva kan köpas receptfritt på apotek och användas i upp till en vecka. Kortison som används i högt koncentrat eller under en lång period gör att huden blir tunnare. Därför brukar andra läkemedel rekommenderas om eksemet är på områden där huden är känsligare, till exempel i ansiktet eller på halsen.

Mjälleksem

Mjälleksem behandlas ofta med svampdödande medel. Dessa finns bland annat som schampo och krämer. Vanligtvis används även kortison för att dämpa eventuell klåda och inflammation i huden. Ibland behövs ingen behandling alls och eksemet går över av sig själv. Om eksemet vätskar sig, får gula blåsor eller blir sämre trots behandling kan det bero på en infektion. Då kan antibiotikabehandling vara nödvändig. Kontakta vården för att få hjälp med en bedömning och behandling.